Bakgrund.
När jag var ett år gammal så kom jag till fosterfamilj mitt i skogen ute på landet, kommer ju inte ihåg saker och ting själv men man har ju fått höra. Anledningen varför jag vart ut placerad var för att min biologiska mor inte kunde ta hand om mig pga olika anledningar. Var väldigt blyg första tiden då nya människor runt omkring mig fanns, gömde mig bakom mina egna händer. Men mina fosterföräldrar gav inte upp inte deras barn heller utan dom sträckte ut sina händer mot mig och tog imot mig som deras.
Bättre uppväxt kunde jag inte få och väldigt glad idag att jag hamna där jag hamna, allt eftersom tiden gick och jag växte så kom frågorna fram, varför ser inte jag ut som er varför är jag mörk. Dom förklarade en dag hur det låg till och på nått sätt hade jag vetat om det då det ofta kom en tant eller dam som kallade sig min mamma men min mamma är ju här, ja ni förstår säkert.
Dom förklarade även då om min biologiska far att han fanns här en gång tills jag föddes och sedan försvann men visste inte vart eller riktigt vart han fanns.
Man smällte det ganska fort då man var i den åldern då mycket annat var spännande och jag hade det bra som jag hade det tyckte jag. Men det fanns ju alltid med i bakhuvudet, fanns sina stunder då man funderade lite på det vem han var och hur han såg ut.
Då man börja bli nyfiken.
Vet inte riktigt hur gammal jag var men en vacker dag så kom alla frågor, hade ju kontakt med min biologiska mor och det var till henne dom flesta frågor ställdes men märkte ganska snart att hon var väldigt tyst eller nästan som hon var rädd eller inte ville säga något om det.
Men lite fick jag fram, fick ett namn, adress och årtal han utvandrade här ifrån, nackdelen var att adressen var trettio år gammal och att han hade utvandrat nästan direkt efter min födelse. Så lite surt kändes det men lite fick jag ju veta, fick även se ett kort som var över trettio år gammalt men nu hade man ett ansikte.
Började att ta den lilla info jag hade och började kolla upp, kollade med folkbokföringen och där fick jag samma info som jag hade redan och att jag var ända släktingen här, namn och att han utvandra 1978 nästa steg var datorn men inget fanns.
Jag var även i kontakt med spårlöst på tv4 men dom kunde inte hjälpa mig då tack vare oroligheter i det landet han utvandra till och kommer ifrån, SUDAN, KOUHARTOUM.
Jag var även i kontakt med Sudans ambassad här i stockholm men väldigt svårt där med, jag sökte vidare men utan resultat och med det så rann det ur sanden lite.
När man fick egna barn.
Hade gått en tid nu jag hade blivit äldre, jag vart pappa och mycket saker som hände i mitt liv just nu och då började tankarna om min biologiska pappa komma tillbaka.
Jag hade all info som jag haft tidigare men tänkte jag frågar min biologiska mor igen men samma svar som tidigare och samma reaktion, nästan rädd.
Gjorde det jag gjort tidigare och tog i kontakt med dom myndigheter och tv som jag pratat med men inget nytt. Så återigen rann det ut.
Genombrottet när 31år gott.
En vacker dag när jag satt vid datorn så kom tankarna upp igen och nyfiken så jag knappa in hans namn och tro det eller ej men hans namn kom upp, under en länk som leder till universitetet i KOUHARTOUM.
Att efter trettio ett år se hans namn på datorn fick en att ja jag vet inte men det var ett stort genombrott det var svårt att smälta.
Jag gick genast in på länken och kom in på deras sida, efter lite sökningar på sidan så fick jag upp hans namn och hela hans CV med allt han gjort under alla sina år och även en bild på hur han ser ut nu.
Det var fem sidor CV och jag satte igång och börja läsa, jag visste ju inte om det var han, men efter lite läsning så förstod jag att det var han.
Årtalen stämde han var här mellan 1976-1978, 1978 föddes jag, han var tillbaka här några år strax efter min födelse och skrivit faderskap och det årtal stod med då han hade varit här och gjort föreläsningar.
Hans person eller födelse nummer stämde med det jag fått fram och namnet.
Visade även min biologiska mor och det var han till 99% sa hon så la jag ihop dom 99% med det jag hade så var jag ganska säker.
Kusligt.
Det visade sig att han har skrivit mycket böcker inom medecin m.m och det som är kusligt är att under alla dessa år ja trettio ett år jag sökt eller undrat så har det funnits böcker av honom på alla universitet i hela landet, alla större sjukhus och även kungliga biblioteket.
Fick upp så mycket information på bara några sekunder, kastade mig på telefonen och ringde ambassaden och dom lovade att kolla närmre på detta då dom hade folk där nere nu.
Jag fick inte fram om han levde eller vad han fanns just nu men hitta en annan person jag kontaktade via mail.
Väntan.
Jag kunde nu bara vänta och hoppas att nått skulle hända, tog lång tid och jag fortsatte och söka med det jag hade nu men fick inte fram något nytt.
Inget svar heller, tiden gick och ja man tappa lite av det men gav inte upp tänkte denna gång ska jag inte ge upp, man har ju en vilja man vill veta vem, vad, hur, varför.
En dag när jag skulle kolla mina mail så hade jag fått svar från den person jag kontaktat där nere via mail,
I mailet stod det att denna person jag sökte bara mådde bra och hade det bra och att allt var fint med honom.
Här står jag idag.
Det är här jag står idag, inte fått kontakt med honom men som sagt jag ger inte upp, men man vet inte han kanske inte vill, väldigt svårt då det kan ligga så mycket bakom, hur hans liv är där nere just nu.
Kommer att fortsätta sökandet, och kommer att dela med mig av det som händer, då jag vet att jag ej är ensam om detta där ute. Nu har jag ett ansikte, namn och att det är han men även hela hans liv på fem papper.
20100821.
Vetskapen om att eventuellt ha 4 småsyskon.
Nu ikväll så har jag suttit och översatt lite och kollat lite, då jag letar efter min biologiska pappa,
om jag har förstått rätt så har jag eventuellt fyra små syskon på hans sida, så känslan av att vara storebror kanske en dag kommer bli sann då jag idag själv är lillebror, har inga namn eller om det är tjejer eller killar men en ledtråd som jag kommer försöka följa upp.
